Under 2019 förbrukades ca 1,9 Mm3 biodrivmedel i Sverige. Det är i princip oförändrad nivå jämfört med 2018. Reduktionsplikten innebär en kraftig ökad efterfrågan på biodrivmedel i Sverige. Enligt Energimyndighetens scenario för reduktionsplikten kommer behovet av biodrivmedel att öka till 5,6 Mm3 2030.
Källa: Energimyndigheten, reduktionspliktsscenariot. Diagrammet omfattar även inrikes sjöfart, men inte drivmedel till arbetsmaskiner. Behovet av biodrivmedel kommer 2030 uppgå till 5,6 Mm3.
Totalt fanns det cirka 4,9 miljoner bilar i trafik under 2019. Nybilsförsäljningen av personbilar ökade i Sverige under 2019 efter en relativt kraftig minskning 2018. I nybilsförsäljningen ökade elbilar, hybridfordon och laddhybrider med 48 procent jämfört med 2018, dock från relativt låga nivåer. Bonus malus-systemet har sannolikt ökat incitamenten för att välja en elbil eller en laddhybrid vid köp av ny bil. Försäljningen av dieselbilar minskade med 14 procent och låg för andra året i rad efter bensinbilar i nybilsförsäljningen.
Under 2019 ökade antalet nyregistreringar av personbilar jämfört med föregående år medan antalet avregistreringar var något lägre. Antalet nyregistreringar uppgick till knappt 367 000 och antalet avregistreringar knappt 308 000. Jämfört med övriga EU-länder ligger Sverige relativt högt vad gäller nybilsförsäljning i förhållande till befintlig bilpark. Genomsnittet i EU är 6,7 procent medan Sveriges andel uppgår till 8,1 procent.
Intresset för olika typer av elfordon har ökat. Vid utgången av december 2019 uppgick beståndet av laddhybrider till 66 609 bilar. Det är en ökning med omkring 35 procent jämfört med 2018. Ökningen har bland annat möjliggjorts av sjunkande batteripriser och fler tillgängliga bilmodeller samt Bonus malus-systemet.
Antalet elbilar har nästan fördubblats under 2019 med en ökning om knappt 14 000 fordon. Totalt utgjorde elfordon (elhybrider, laddhybrider, elbilar) 20 procent av nybilsförsäljningen, jämfört med 14 procent 2018. Även om det var en kraftig tillväxt utgjorde elbilar endast 4 procent av alla bilar i trafik under 2019. Det är fortsatt fordon med förbränningsmotorer som utgör majoriteten av både nybilsförsäljningen och personbilar i trafik. Under 2019 svarade dessa bilar för drygt 78 procent av nybilsförsäljningen, jämfört med 85 procent 2018. Bland de bilar som är i trafik är andelen 91 procent, vilket är oförändrat från 2018.
Gas, etanol och biodiesel har i flera år varit vanliga drivmedel inom busstrafiken i Sverige och under de senaste åren har el börjat förekomma alltmer frekvent. I tätorter finns ofta en växande ambition om att minska lokala utsläpp och stärka områdets miljöprofil.
Då många kommuner har egen biogasproduktion för att hantera sitt kommunala avfall har gasanvändningen i kollektivtrafiken ökat kraftigt under 2000-talet. Under de senaste tre åren har andelen bussar som går på gas varit cirka 18 procent.
I takt med att teknikutvecklingen går framåt har frågor kring laddning vid ändhållplatser eller under turens gång fått olika lösningar och det har lett till att antalet bussar med eldrift har ökat. Antalet är dock fortfarande relativt lågt och utgjorde 2019 knappt 2 procent av den totala bussparken. Bussar som körs enbart på el ökade under 2019 till 268 stycken. Totalt under 2019 fanns det 420 bussar som helt eller till viss del drivs på el, av totalt 26 625 registrerade bussar. Elbusspremien som introducerades 2016 har drivit på utvecklingen.
Under 2019 förbrukades ca 1,9 Mm3 biodrivmedel i Sverige, enligt preliminära siffror från SCB. Det är i princip oförändrad nivå jämfört med 2018. Låginblandad HVO dominerar volymerna, följt av låginblandad FAME och HVO100. Reduktionsplikten som styr inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel, premierar hållbara biodrivmedel med hög reduktion av växthusgaser. Med anledning av detta kan volymen av biodrivmedel sjunka, men även växthusgasutsläppen sjunka enligt reduktionspliktens målsättningar.
De biodrivmedel som används i Sverige är främst biodiesel (HVO och FAME), etanol och biogas. Dessa biodrivmedel används i personbilar, bussar och lastbilar. Den kemiska sammansättningen för HVO påminner om den i fossil diesel, vilket gör att drivmedlet kan blandas med fossil diesel i höga nivåer. Därtill kan ren HVO användas direkt i godkända dieselmotorer för bussar och lastbilar. Det breda användningsområdet har, tillsammans med en tidigare skattebefrielse på all HVO-användning oavsett inblandningsnivå, bidragit till ökningen.
Till följd av reduktionsplikten är nu endast ren HVO skattebefriad, vilket även gäller E85, ED 95, B100 och biogas. Användning av ren HVO i personbilar är däremot begränsad i dagsläget, då endast ett fåtal biltillverkare har godkänt användning av drivmedlet i vissa av sina modeller.
Från 2018 har Energimyndigheten låtit SCB introducera ett nytt system för insamling och rapportering av statistik. Då det är en stor förändring som har gjorts till statistiksystemet kan revideringar komma att göras av volymer efter 2018. Källa: SCB och Energimyndigheten med bearbetning av SCB och SPBI.