Drivkraft Sverige har i sin färdplan gjort åtaganden relaterade till biodrivmedel för att bidra till att Sverige ska bli klimatneutralt 2045 och samtidigt upprätthålla en hållbar och konkurrenskraftig mobilitet.
Biodrivmedel är en förutsättning för att nå klimatmålen 2030 (70 procent CO2-reduktion i transportsektorn jmf 2010) och 2045 (klimatneutralt) med bibehållen eller stärkt mobilitet, välfärd och konkurrenskraft.
Biodrivmedel är den viktigaste delen här och nu, men även en av framtidens lösningar för att sänka koldioxidutsläppen från vägtransporter, flyg, sjöfart och arbetsmaskiner, både i Sverige och världen.
Dagens situation
Sverige ligger i framkant när det gäller klimatarbetet. Utsläppen från vägtrafiken utgör ca 30 procent av de totala växthusgasutsläppen i Sverige och flyg och sjöfart står för en lägre andel, men viktigt att Sverige driver på och är ett föregångsland även här.
Den svenska petroleum- och biodrivmedelsbranschen har i många år arbetat med omställningen till biodrivmedel och producerar idag, i och utanför Sverige, ca 4 miljoner m3 biodrivmedel. Sverige använder idag ca 1,9 miljoner m3 biodrivmedel. Det är högst i procentandel i Europa (över 20 procent, i förhållande till totala drivmedelsvolymen.
Prognosen är att produktionen av biodrivmedel skall öka till ca 10 – 12 miljoner m3 till 2030. Detta innebär stora möjligheter och investeringar för branschen, som förutsätter långsiktighet och stabilitet i styrmedel samt en snabb hantering av tillståndsärenden vid byggnation.
Idag har vi lagen om reduktionsplikt för inblandning av biodrivmedel, vilket idag innebär etanol och biobensin i bensin och HVO och FAME i diesel. Reduktionsnivåerna avseende koldioxidutsläpp (2020) jämfört med om motsvarande volym hade varit fossil är 4,2 procent för bensin och 21 procent för diesel. Från den 30 juni 2021 är nivåerna 6 procent för bensin och 26 procent för diesel. Drivmedelsleverantören är skyldig att uppfylla fastställda reduktionsnivåer, annars blir man belagd med sanktionsavgifter. Betydelsen av biodrivmedel för att nå klimatmålen både i Sverige och EU är stor. Inom EU utgör biodrivmedel 89 procent av den förnybara energin i transportsektorn. [1]
Sverige har ett tidsbegränsat (utgånget 2020) undantag vad gäller EU:s statsstödsregler för skattereduktion av högkoncentrerade biodrivmedel som HVO 100, E85, B100 samt ED95. Förlängning är sökt för 2021 och besked väntas i närtid. Ovisshet är ingen bra grund för fortsatta investeringar i biodrivmedelsproduktion. Branschen ser att det behövs en långsiktighet även i styrmedel för högkoncentrerade biodrivmedel. Inom EU-pågår en revidering av statsstödsreglerna som förväntas vara klar under 2022.
Energimyndigheten räknade i Kontrollstation 2019 (reduktionspliktsscenariot) med att det kommer behövas ca 5,6 miljoner m3 biodrivmedel för att nå 2030-målet om 70 procent minskning av koldioxidutsläppen för inrikes transporter. Sverige både importerar och exporterar biodrivmedel. Idag importeras ca 85 procent av de biodrivmedel som används. Branschen har en egen produktion av både etanol, FAME och HVO, men är även beroende av importerade råvaror för produktion.
Den befintliga fordonsparken i Sverige utgörs idag av ca 99 procent av fordon med förbränningsmotor. [2]
Bedömning från Trafikanalys av drivlinesammansättningen för personbilar i nybilsförsäljningen år 2030.
En ökande försäljning (personbilar) av hybrider, laddhybrider och elbilar bidrar till att 70 procentsmålet kan uppnås, men även om 80 procent av nybilsförsäljningen 2030 skulle vara hybrid eller eldriven, så är fortsatt minst 75 procent av fordonsparken beroende av förbränningsmotorn.
Med en genomsnittlig livslängd på >15 år kommer de förbränningsmotorer som säljs 2030 (20% av nybilsförsäljningen + hybridandelen som beräknas till ca 30% av de 80% som är elektrifierade, dvs totalt ca 44% av nya personbilar) att fortfarande rulla på svenska vägar 2045.
För tunga fordon, arbetsmaskiner, flyg och sjöfart är förbränningsmotorn fortsatt en totalt dominerande del av framtidens mobilitet.
Utvecklingen av personbilsflottans sammansättning med avseende på drivlina, från år 2000 till idag, och med bedömning från idag till år 2030. [3]
För att få säljas på den svenska marknaden måste biodrivmedel uppfylla EU:s hållbarhetskriterier och de standarder som krävs av fordonsindustrin.
Detta är ett kvitto på att de biodrivmedel som används är hållbart producerade av hållbara råvaror och verkligen minskar transporternas klimatpåverkan.
Den svenska branschen ser att både låginblandade biodrivmedel och högkoncentrerade biodrivmedel behöver värnas, och har en viktig roll att spela för att klimatmålen skall nås. Detta behöver styrmedlen ta hänsyn till på både kort och lång sikt.
Det finns många samhällsekonomiska och klimatmässiga fördelar med att använda biodrivmedel för att nå klimatmålen, och branschen ser att samhället ska verka för, och skapa förutsättningar för, att olika teknologier, som el, biogas och biodrivmedel jämställs, och ges förutsättningar där de har bäst nytta och effekt. Tidsaspekten är också kritisk, då olika teknologier förväntas ge klimatnytta vid olika tidpunkter. Biodrivmedel gör nytta här och nu, och med rätt förutsättningar förväntas ytterligare tekniska framsteg som möjliggör ännu bättre lösningar.
Utvecklingen
Under de senaste åren har utvecklingen av hållbara biodrivmedel gått framåt och man kan genom att byta ut helt fossilt drivmedel i diesel till helt biobaserade drivmedel, eller blanda in biodrivmedel, nå höga utsläppsreduktioner. Exempelvis kan man inom yrkestrafiken samt i nyare personbilar minska koldioxidutsläppen med ca 90 procent genom att tanka HVO 100 i stället för diesel. Det är tekniskt inte lika lätt att byta ut fossil bensin mot helt förnybart, men ett alternativ är att konvertera en bil som körs på bensin till att kunna tanka E85 då koldioxidutsläppen kan sänkas med ca 70 procent.
Klimatpolitiska Rådet är i sin senaste rapport kritisk till utvecklingen för att nå klimatmålen och menar att man behöver se tydligare lösningar redan idag. De säger ”Inget av målen i det klimatpolitiska ramverket bortom 2020 kommer att nås med nuvarande förutsättningar och beslutad politik”.
Man framhåller tre övergripande utmaningar: elektrifiering, hållbara biodrivmedel och tillståndsprocesser. Man vill även se en tidsplan för planerade insatser för bland annat produktion av hållbara förnybara drivmedel. Branschen är enig med Klimatpolitiska rådet i detta.
Potentialen för omställning
Petroleum- och biodrivmedelsbranschen ser med oro på att den potential och de möjligheter som finns för biodrivmedel, i framtiden inte tas tillvara.
Det är dagens politiska beslut i Sverige och Europa som avgör dagens investeringar och framtidens tillgång på biodrivmedel.
Framtidens biodrivmedel förfinas och utvecklas ännu mer. Branschen inom raffinaderisidan investerar årligen miljardbelopp för att hitta nya och mer hållbara råvaror för biodrivmedel. Inte minst investeras i utvecklingen av anläggningar för produktion av avancerade biodrivmedel från avfall och rester som möjliggör ett cirkulärt användande av fler hållbara råvaror av material som i annat fall flera gånger skulle ha kasserats.
Branschen arbetar kontinuerligt och ser positivt och optimistiskt på framtida möjligheter till nya råvaror. Viktigt är dock att kriterierna för den godkända råvarubasen inte stänger ute framtida utveckling av biodrivmedel och potentiellt lämpliga råvaror. Det är dock helt avgörande att de råvaror som används för biodrivmedel, i allt från produktion, distribution och användning också medför ett positivt avtryck för miljön, hållbarheten och klimatarbetet.
Fördelar med biodrivmedel som en lösning för dagens och framtidens hållbara mobilitet
• Kostnadseffektivitet
Biodrivmedel kommer att vara den enda storskaliga lösningen till 2030. Utgångspunkten bör vara att uppnå ett koldioxidneutralt transportsystem på det mest kostnadseffektiva sättet, det vill säga till lägst kostnad per ton borttagen CO2. Detta innebär att en ensidig strategi om elektrifiering riskerar att bli kostsam utan högre klimatnytta. I flera studier som gjorts visas att biodrivmedel i jämförelse med el, är ett väldigt kostnadseffektivt sätt att sänka koldioxidutsläppen [1]. Sverige har dessutom en befintlig infrastruktur samt fordon som kan använda biodrivmedel.
• Trygg mobilitet och beredskap
Utgångspunkten bör vara att mobilitet skall fungera i vardag, kris och krig. Detta bör finnas med som en avgörande faktor vid val av energiform för att nå klimatmålen och sänka koldioxidutsläppen från transporter. Idag finns det en infrastruktur för flytande drivmedel som även fungerar för biodrivmedel. Transportsystemet måste oavsett energislag vara motståndskraftigt och robust för att kunna motstå olika typer av påfrestningar i kris och krig, inklusive olyckor, angrepp riktade mot infrastruktur, elproduktion- och distribution eller störningar i internationell handel.
• Ökad satsning på gröna jobb och ökad konkurrenskraft
Investeringar i forskning, utveckling och produktion av förnybar energi, ger ökad sysselsättning, skatteintäkter och svensk konkurrenskraft, samt möjlighet att exportera konceptet om en ”Klimatneutral välfärdsnation”.
• Diversifiering och teknikutveckling
Att inte lägga alla ägg i samma korg och erbjuda användare olika tekniska lösningar för hållbar mobilitet är viktigt, då efterfrågan på mobilitet och transporter inte ser likadant ut vare sig idag eller över tid, geografiskt, demografiskt eller per transportslag.
Politiska förändringar som behövs
Ett flertal styrmedel, både på svensk och europeisk nivå, behöver omkonstrueras för att styra på klimatnytta och inte på teknik eller råvara, för att ge biodrivmedel rätt förutsättningar, hög kostnadseffektivitet samt att bidra till klimatmålens uppfyllande.
För att branschen ska kunna uppfylla sina åtaganden i färdplanen om en klimatneutral konkurrenskraft 2045 behöver politiken genomföra förändringar:
• Reduktionsplikten till 2030 behöver vara förutsägbar och fortsatt ambitiös för att nå klimatmålen till 2030 och det behöver finnas en löpande dialog om detta med drivmedelsbranschen. Den svenska politiken för biodrivmedel har i stort saknat långsiktighet, och ryckiga politiska beslut har försvårat en hållbar omställning. Investeringar om miljardbelopp med långa ledtider kan inte genomföras i ett osäkert politiskt klimat för biodrivmedel, där man inte vet om råvaror kommer att finnas tillgängliga för den anläggning man planerar att bygga eller om de fordon som man beräknar ska använda produkten kommer att finnas kvar om tio år.
Det ger ett helt omöjligt investeringsklimat, där det är kort om tid för politiken att bestämma sig för om biodrivmedel ska tillåtas vara en del av framtidens klimatlösning inom transportsektorn eller ej.
• Branschen ser att det behöver finnas ekonomiska incitament för hållbara höginblandade biodrivmedel, för att främja fortsatt användning på den svenska marknaden. Den pågående revideringen av EU:s statsstödsregler, är av stor vikt att följa och påverka, för de framtida förutsättningarna för höginblandade biodrivmedel. Branschen vill samtidigt betona vikten av flexibilitet i de gemensamma styrmedlen som möjliggör för medlemsstaterna att utveckla nationellt anpassade lösningar.
• Bonus Malus behöver förändras, bli mer klimat- än teknikstyrande och inte diskriminera biodrivmedel från att vara en del av lösningen, utan snarare ge bonus till de bilar som kan köras på biodrivmedel.
• EU-förordningen om fordonseffektivisering för bilar och lätta lastbilar, där endast utsläppsminskningar från el och vätgas räknas in, innebär att fordonsindustrin på europeisk nivå måste sälja en stor andel elbilar eller bränslecellsbilar för att undvika höga bötesbelopp. Genom Sveriges Bonus Malus-system med ett ensidigt el- och gasfokus, möjliggör man och subventionerar för andra länder i Europa att elektrifiera i en långsammare takt, men ändå uppnå målen på europeisk nivå, då Sverige genomför en snabb men kostsam elektrifiering. Här behöver svenska politiker driva på utvecklingen i Europa så att biodrivmedel också får räknas in när förordningen skall revideras 2021.
• Stabila och långsiktiga EU-regelverk för hållbarhetskriterierna för råvaror för biodrivmedelproduktion. För att få en ökad produktion av biodrivmedel behöver branschen tydlighet både vad gäller råvaror samt snabbare tillståndsbeslut. Här behöver svenska politiker stå upp för att möjliggöra en bred råvarubas för produktion av hållbara biodrivmedel samt framföra detta till EU.
Miljömässig hållbarhet över transporters hela livscykel är viktigt. Den totala klimatbelastningen för ett drivmedel beräknas idag inom reduktionsplikten från ”well-to-wheel”, d.v.s. från produktion av råvaror till användning av drivmedlet.
EU:s hållbarhetskriterier ställer höga krav på hållbarhet samt ursprung och spårning av råvaran för produktion av biodrivmedel. Det här synsättet bör vara genomgående i samtliga styrmedel där man arbetar för minskade klimatutsläpp i transporter.
• Kostnadseffektivitet bör på ett tydligare sätt redovisas i styrmedel för att sänka klimatutsläppen från transporter. Målet om ett klimatneutralt transportsystem bör uppnås på det sätt som innebär de högsta klimatvinsterna och de lägsta samlade samhällskostnaderna på kort och lång sikt.
• Utredningsdirektivet om att utreda Förbud mot försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar. Detta samtidigt som det sker en ökande efterfrågan av biodrivmedel inom reduktionsplikten och allt fler fordonstillverkare godkänner fordon med förbränningsmotor för biodrivmedel samt företag erbjuder konvertering av fordon till biodrivmedel. Politiken behöver se till helheten och flera lösningar och inte styra bort från den teknik som innebär minskning av koldioxidutsläppen till lägre kostnader och med en befintlig infrastruktur med beredskap och trygg mobilitet.
• Branschen är positiv till en reduktionsplikt för flyget. Inblandningskrav för flyget har införts i Norge och det diskuteras även krav på inblandning av biodrivmedel på EU-nivå. Detta är något som behöver efterföljas även på europeisk och global nivå, men bra att Sverige går före och visar vägen även här.
• Inför även successiva krav på inblandning av biodrivmedel inom sjöfarten.
• Branschen ser att det är nödvändigt att tillsätta en Biodrivmedelskommission där regeringen tar en strategisk utgångspunkt och tittar både övergripande och detaljerat på Sveriges och EU:s klimatpolitiska mål, strategier, regelverk för uppfyllnad och tidsperspektiv.
Perspektivet bör även omfatta biodrivmedelsmarknaden utifrån sysselsättning, gröna jobb, skatter och samhällsekonomi samt miljö, hållbarhet och biodiversitet samt en genomlysning av styrmedlen som påverkar detta.
Här behöver ges tydligt besked om den politiska ambitionen för biodrivmedel i den svenska drivmedelsmixen inom väg, flyg och sjöfart, för att uppnå kostnadseffektiva utsläppsminskningar. För att säkra storskalig tillgång till avancerade biodrivmedel både i Sverige och i EU behöver utvecklingen av avancerade biodrivmedel för väg, flyg och sjöfart stimuleras och beslutsprocesser snabbas på och effektiviseras.
En tydlig strategi, där Sverige pekar på ökad vikt av lokal produktion, nyttjar den egna råvarubasen (skog, lantbruk, avfall, rester), samt påverkar EU att skapa hållbarhetskriterier som möjliggör en fortsatt forskning och utveckling om förnybara råvaror för biodrivmedel.
Ladda ner som pdf! Position biodrivmedel 22 september 2020
[2] https://www.trafa.se/vagtrafik/prognoser-for-fordonsflottans-utveckling-7462/
[3] https://www.trafa.se/globalassets/pm/2020/pm-2020_7-vagfordonflottans-utveckling-till-ar-2030.pdf
[4] https://www.fuelseurope.eu/wp-content/uploads/Key-findings-Ricardo-Study.pdf