Bensin

Bensinens grundläggande egenskaper, som bränsle i ottomotorer, är att den ska förgasas och blandas med luft för att bilda en brännbar gasblandning och att blandningen ska brinna jämnt utan att detonera. Bensin tillsätts i en luftström i motorns insugsystem, antingen i en förgasare eller genom att bensinen sprutas in med injektorer. Bensinen ska förgasas lätt och det ska finnas rätt mängd bensin i förhållande till luftmängden.

Förbränning

När all bensin som sprutats in har avdunstat bildas en antändbar gasblandning och förbränningen startas genom gnistan från tändstiftet. Förbränningen sprider sig som en flamfront genom förbränningsrummet. Om gasblandningen som ännu inte har nåtts av flamfronten utsätts för hög temperatur och högt tryck så kan den självantända. Det kallas då att motorn knackar.

Egenskaper

Bensin har ett kokpunktsintervall mellan 25-205°C bestående av en kolvätekedja med mellan 4 och 12 kolatomer (C4-C12).Typisk fördelningen av olika kolväten är 30-60% paraffiner, 0-5% naftener, 0-13% olefiner, 30-42% aromater och 0-15% oxygenater. Bensinens två grundläggande egenskaper är flyktighet och oktantal. Flyktigheten står för bensinens förångningsegenskaper, som normalt definieras med en destillationskurva. Oktantalet definierar knackningsresistensen.

Olika typer av kolföreningar har olika oktantal. Referenskolväten för oktantal är dels en grenad kedja kolatomer, iso-oktan, som har fått värdet 100, och dels en rak kedja kolatomer, normal-heptan, som har fått värdet 0. Bensin som i en testmotor knackar lika mycket som en blandning av 95 % iso-oktan och 5 % normal-heptan har oktantalet 95.

Miljön

Introduktionen av katalysatorrening innebar att oblyad bensin infördes eftersom katalysatorerna förstörs av bly. Katalysatortekniken har medfört ökade krav på bensinkvaliteten. Tekniken är beroende av att förhållandet mellan luft och bensin är mycket noga reglerat. Därför styrs bränsle/luftförhållandet av en sensor i avgaserna den s.k. lambdasonden.

Miljöklassad bensin av miljöklass 1 infördes i två steg under åren 1998 till 2000. Steg 1 (1998-2000) hade krav på max 2vol% bensen och max 100 ppm svavel. Från år 2000 infördes nya krav på bensin i hela EU och samtidigt infördes miljöklass 1 bensin-steg 2 i Sverige. Från 2005 infördes krav på tillgänglighet av en svavelfri kvalité där svavelhalten är max 10 mg/kg. Från 2009 skall all bensin inom hela EU vara svavelfri.

Historik

Blyhalterna har reglerats i lagstiftningen enligt följande:

  • 1 jan 1970 max 0,7 g/l 1 jan 1973 max 0,4 g/l
  • 1 jan 1980 max 0,15 g/l för regular
  • 1 jan 1981 max 0,15 g/l även för premium
  • 1 jan 1986 blyad regularbensin förbjuds
  • 1 mars 1995 blyförbud för all motorbensin

Miljöklassning av bensin

Tabell över miljöklassning av bensin – Ladda ner som PDF

Bensin

Lagstiftning för svensk bensinkvalitet utgår från det i svensk lagstiftning implementerade Europeiska Bränslekvalitetsdirektivet (98/70/EG). All BLYFRI 95 har idag upp till 5 %volym (%v) etanol (E5) och förekommer även i BLYFRI 98 upp till 5%v.

Alkylatbensin

Alkylatbensin är en extra ren form av bensin som gör störst hälso- och miljömässig nytta i en äldre 2-taktsmotorer och i handhållna småmaskiner där användare direkt utsätts för avgaserna.
Alkylatbensin innehåller i stort sett inga av de skadligaste kolvätena bensen eller andra aromater eller olefiner. Tillgången på alkylatbensin är begränsad och det är därför viktigt att den används där hälso- och miljönyttan är som störst.

Etanol i bensin

Etanol kan blandas in i bensin enligt EU:s drivmedelsdirektiv, 98/70/EG med senaste uppdatering i 2009/30/EG, med upp till 10 volymsprocent .